För att hålla buden om en hälsosam kost är det viktigt att känna till maten som ätits under måltiderna, och särskilt att veta vilka näringsegenskaper dessa livsmedel har. Med detta i åtanke gjorde National Health Surveillance Agency (Anvisa) år 2003 det obligatoriskt att visa näringsetiketter på produktförpackningar. Denna etikett måste innehålla energivärdet och mängden kolhydrater, proteiner, fetter, fibrer och natrium som finns i maten. Information om närvaron av vitaminer är valfri.
Men för att denna information ska vara användbar och användbar i din kost är det nödvändigt att förstå innebörden av varje artikel som anges på etiketten. Ett viktigt tips är att känna till "Manual för vägledning till konsumenter - Utbildning för hälsosam konsumtion" , publicerad av Anvisa, som syftar till att stimulera förståelsen för den information som förmedlas på livsmedelsetiketter. Övningen med att läsa etiketter kommer att bidra till att förbättra brasilianernas hälsa och livskvalitet. Förutom den kompletta manualen publicerar Anvisa också Pocket Guide , som lyfter fram viktigare information.
Förstå de obligatoriska uppgifterna på näringsetiketten på livsmedelsförpackningar:
Energivärde: De så kallade kalorierna. Det är den energi som vår kropp producerar från kolhydrater, proteiner och totala fetter. I näringsmärkning uttrycks energivärdet i form av kilokalorier (kcal) och kilojoules (kJ).
Del (i g eller ml): Betyder den genomsnittliga rekommenderade mängden för konsumtion, med sikte på en hälsosam kost. Ett misstag är att tro att det motsvarar hela maten. Det beräknas vanligtvis med gram. Exempel: ett paket med 100 g riven ost kan innehålla ett näringstabell baserat på en portion på 40 g. För att veta mängden som intagits, i det här fallet, skulle det vara nödvändigt att multiplicera etikettvärdena med 4.
Kolhydrater: De är komponenterna i maten vars huvudsakliga funktion är att leverera energi till kroppens celler, främst hjärnan. De finns i större mängder i pasta, ris, socker, honung, bröd, mjöl, knölar och godis i allmänhet.
Proteiner:De är de livsmedelskomponenter som är nödvändiga för konstruktion och underhåll av våra organ, vävnader och celler. Vi hittar proteiner i kött, ägg, mjölk och mejeriprodukter och även i baljväxter (bönor, sojabönor och ärtor).
Totala fetter: De "goda fetterna", lipider, är de viktigaste energikällorna i kroppen och hjälper till att absorbera vitaminerna A, D, E och K. Totala fetter avser summan av alla typer av fetter som finns i en mat, både djur och grönsaker.
Mättade fetter: Typ av fett som finns i livsmedel av animaliskt ursprung. Exempel är: kött, bacon, kycklingskal, ost, helmjölk, smör, ostmassa och yoghurt. Konsumtionen av denna typ av fett bör vara måttlig eftersom det kan öka risken för hjärtsjukdom när det konsumeras i stora mängder. Hög% HV betyder att maten har en stor mängd mättat fett i förhållande till det dagliga behovet av en diet på 2000 Kcal.
Transfetter (eller transfettsyror): typ av fett som finns i stora mängder i bearbetade livsmedel, såsom margariner, vegetabiliska krämer, kakor, glass, snacks (färdiga snacks), bakverk, stekt mat och salta snacks som använder fetter hydrerade grönsaker i beredningen. Konsumtionen av denna typ av fett bör vara mycket låg, med tanke på att vår kropp inte behöver denna typ av fett och också för att när det konsumeras i stora mängder kan det öka risken för att utveckla hjärtsjukdomar. Du bör inte konsumera mer än 2 g transfett per dag.
Kostfiber: Det finns i flera typer av vegetabiliska livsmedel, såsom frukt, grönsaker, bönor och hela livsmedel. Intag av fiber hjälper till att tarmen fungerar. Försök att konsumera mat med hög% DV kostfiber.
Natrium : Det finns i bordssalt och industrimat (förpackade snacks, färdiga såser, korv, konserverade produkter med moriskt salt) och bör konsumeras med måtta, eftersom överdriven konsumtion kan leda till en ökning av blodtrycket. Undvik mat som har hög% DV i natrium.
